Vi har fått 30 min rast så jag och två kursare är på väg från Botan till tunnelbanan för att inhandla nödvändigheter.. (kaffe och banan). Plötsligt så plingar en cykel bakom oss varpå jag flyttar på mig utan att tänka på det. Sen hör jag min kursare irriterat säga till cyklisten att det faktiskt är en trottoar det här, varpå cyklisten svarar med att hon ska svänga av vid Universitetet sen så det här är mycket lättare. Min kursare blir jätte irriterad nu och skriker rakt ut att hon faktiskt inte kan tvinga oss av en trottoar bara för det.
Och det är förs här JAG inser att jag precis har slängt mig undan för en cyklist på en trottoar??? Haha. När jag insåg det blev jag själv en gnutta irriterad för det gör ju ingen skillnad för henne om hon cyklar på trottoaren eller vägen när hon sen kommer till själva svängen som hon pratade om?! Men det blåste bort med vinden så fort jag fick min efterlängtade cappuccino :p
Jag tror att studiemotivationen sakta men säkert börjar komma tillbaka igen! Ända sen jag kom tillbaka från Grekland har jag haft en skön känsla när jag hängt omkring på Universitetet. Även under de jobbiga stunderna när det är kaosartat. Det går fortfarande lite trögt, men nu känner jag iallafall en glädje att försöka kämpa. Tur är väl det för igår föll jag in i känslan av att vara ensam...
Jag känner mig patetisk och ensammanst i världen. Trots att jag vet att jag inte är det. Jag känner mig ignorerad av omvärlden. Förbisedd. Osynlig. Jag går omkring och känner mig både tom och ensam och det gör att jag blir mer förvirrad än vad jag är. Det är så himla svårt att beskriva känslan. Men jag försöker att skaka av mig den genom att ignorera den. Det går bra så länge jag är på Universitetet då det har börjat kännas som mitt andra hem igen.
Vi har ju startat igång med projektet för den här kursen. När vi var i Grekland så skulle vi välja varsin växt att samla på och pressa för att sedan ta hem till Sverige igen där vi nu extraherar DNA från den som vi sen ska analysera. Spännande!!! Jag har ju en söt liten klöver. Klöver känns lite speciellt för mig. Vi minns nog alla det där med att fyrklöver ger tur. Själv så har jag fortfarande aldrig hittat en fyrklöver själv.
I can't afford this heart Still I am responsible If it will fall apart Believe me, I don't want to go
You won't believe it's true When I tell you 'bout my feelings And what you're supposed to do I'm sorry, but I don't want to go
But baby, I tell ya My heart is freaking out when I held ya Even in the best of days Love will be hard and hearts will be faking
Maybe you're glistening I see it in your eyes that you're listening But do you even understand I have to let go of your hand I have to let go of your hand
Först uteservering med efterföljande utgång som slutade i att jag inte sov hemma. Vänner har börjat skämta om att jag använder B som en täckmantel o egentligen sover nån helt annanstans. Haha.
Å igår var det överraskningsfest för A. Väldigt trevligt. Man blir ju lite avis på den mysiga lägenheten som de köpt :)
Nu, i skrivandets stund sitter jag på Nockebybanan på väg till jobbet. Man måste ju tjäna lite pengar också. Även fast det är surt att man måste jobba när alla andra är lediga. Men sitter här och funderar lite. Eller mycket. Jag borde följa de råd jag själv brukar ge. Tänk inte så mycket. Men idag, idag ska jag fundera vidare... massor.
Aaaaa på lördag morgon (läs natt) så åker jag till Grekland!! Jag har den senaste veckan inte alls varit pepp på det. Och nu är jag sjukt stressad inför resan. Gah. Men någonstans innerst inne ser jag ändå fram emot resan just nu. Den kommer nog välbehövlig. Trots att det är i skolsyfte så lär det ju bli himla mysigt. Vem vill liksom inte kolla på blommor i Grekland och bo på en forskningsstation där?!
Dessutom har jag lovat Ellis och Anneli att jag ska ta med mig solen och värmen därifrån. För enligt dem så tar jag med mig solen när jag åker. I will do my best ladies.
Jag ska alltså till Kalamata. Undrar om det finns massor med oliver där ;)
"Lycka till nu och ha det bäst så hoppas jag att vi ses här på golvet"
Idag var jag på Sats och fick en instruktion av maskinerna samt ett träningsprogram för mina behov. Jag hade en rolig träningsvägledare/personlig tränare och han fick mig verkligen motiverad. Man kanske ska boka honom som personlig tränare nån gång? ;)
"Nu är det ju ett så bisarrt osannolikt sammanträffande att något så osannolikt användbart skulle ha uppstått av en slump att somliga tänkare har valt att se detta som det slutliga och avgörande beviset på att Gud inte existerar. Diskussionen har förts ungefär som följer: - Jag vägrar att bevisa att jag existerar, säjer Gud. För bevisen förnekar tron, och utan tro är jag ingenting. - Men, säjer människan, i så fall är saken klar. Babelfisken skulle aldrig ha utvecklats av en slump. Den bevisar att Du existerar, och alltså bevisar den, som Du ju själv påpekar, att Du inte existerar. V.S.B. - Åh jäsiken, säjer Gud. Det tänkte jag inte på. Och han försvinner i ett moln av logik."
Idag fick den super söta stolen från Åhléns äntligen följa med mig hem! :) Jag och syster var i stan och kollade på saker till våra lägenheter. När vi testade att lyfta stolen inne på Åhléns city så insåg vi att den var ganska lätt så vi bestämde oss för att ta med den kommunalt.
Syster gjorde mig även sällskap ner till mitt källarförråd (som ligger helt off längst ner och längst in). Så nu ser det nästan tomt ut här hemma efter att jag fått bort alla onödiga kartonger mm.
