Idag tog jag pris i att vara borta
Vaknade i morse - trött.
Klädde på mig som vanligt. Gick till bussen som vanligt. Tog samma hederliga buss som (nästan) alltid. Kom till Slussen - i ganska så god tid i alla fall.
Tänkte: jippiiiii nu hinner jag köpa en cappuccino av den trevliga snubben, i kiosken på SU, innan föreläsnigen.
OCH OCH OCH OCH.... Jag hamnar i ropsten!!!!! Jag skojar inte. Jag har alltså åkt förbi två felaktiga stationer utan att ens märka något. När de ropade ut: Nästa ropsten så trodde jag helt ärligt ett bra tag att det var rena rama skämtet. Jag menar, jag satt ju på rätt tåg.
Klev av - shiiiiiiit jag inte bara missar min cappuccino, jag kommer försent.
Så nu sitter jag i datasalen och inväntar att de ska ha rast. Så jag kan gå in. Orkade inte störa. Var ju så himlans sen. Och alla min grejer låste jag in i mitt skåp över natten.
Men min cappuccino fick jag i alla fall. Och den har aldrig smakat godare ;)
