Ibland funkar det bäst att göra saker i omvänd ordning. Och då måste det få vara okej att göra så.


Idag sitter jag och läser en massa artiklar. Vi har fått varsin sekvens som vi ska skriva runt 1000 ord om. Vi får skriva precis vad vi vill. Meningen är att vi ska lära oss att hitta vad det är för något, att vi ska hitta artiklar kopplade till detta och att vi så klart ska skriva det som vi själva tycker är intressant.

För er som är intresserade (och inte intresserade) så fick jag en aminosyra sekvens som visade sig vara cytokrom B. Ni kan googla det. Inte bara att det var cytokrom B, utan denna sekvens hade 100% match med olika glador till exempel. I början gick det trögt. Skriva om cyt B eller fåglarna?



Första samtalet med min lärare:

Jag: J
ag har fått cyt B och när jag sökte på sekvensen så fick jag upp en massa matcher med olika fåglar, ska jag skriva om cyt B som ämne eller ska jag skriva om fåglarna? Jag fick inte upp någon artikel där det handlade om cyt B i dessa fåglar.

Läraren: Ja.. Alltså... Jag hade tänkt du kunde skriva om fåglarna, det var olika glador bland annat va?, det skulle väl vara lite roligt? Eller alltså, du får ju skriva precis vad du vill. Äh, det där kommer gå jätte bra Marie. Skriv om det du själv tycker är intressant. Det fixar du.



Jahapp. Kul tänkte jag och fortsatte att ignorera detta projekt ett tag till. Några dagar senare sprang jag och Björn in i vår lärare när vi stod och fick hjälp av vår assistent med en sak som förvirrade oss (hon är btw världens snällsaste och bästa assistent som utan att tveka glatt hjälper oss en fredag eftermiddag när hon inte ens har oss utan sitter på sitt rum!!! och dessutom säger att vi kan komma hur många gånger vi vill till henne).



Samtal nummer två med min lärare:

Läraren (super entusiastisk): Å Marie jag tänkte precis just på dig och dina fåglar som du har i assignment 6! Jag tänkte att du skulle ju kunna göra ett fylogenetiskt träd.

Jag (lite smått rädd då det var just detta vi var uppe och frågade om hjälp med): Ett träd?

Läraren (nästan ännu gladare): Ja, men visst skulle väl det vara roligt.

Jag: Jajo, jag kan ju se om jag hittar ett träd.

Läraren: Nej men jag tänkte ju att du skulle göra ett alldeles själv. Björn kan hjälpa dig.



Och ja... Jag har nu lärt mig att om man frågar efter hjälp så får man ännu mer att göra, haha. Min första tanke var ÅHHHHH VARFÖR JAG??!! Sen insåg jag att han tycker vi är så oerhört duktiga och han tror att vi kan precis ALLT. Björn har fnissat gott åt detta i nåra dar nu. Men efter ett tag när det fått sjunka in lite så har jag nu kommit fram till att det nog skulle vara rätt roligt att faktiskt göra ett fylogenetiskt träd. Inget stort. På 4 arter typ. Vi har ju precis labbat med detta så det kan ju inte ta så lång tid?

Så nu har jag tagit mig själv i kragen. Insett att detta är ju hur kul som helst. Och jag har till och med hittat (än så länge) en riktigt intressant artikel som jag ska skriva om! Nu ska jag bara hitta minst en till.

Fortsätter det så här så kan jag börja skriva imorgon (har lovat mig själv att det är okej att inte börja skriva redan idag) och i så fall så kommer jag bli klar i helgen eller senast måndag eftermiddag. Dessutom.. om jag gör ett träd så behöver jag faktiskt inte skriva lika mycket heller (gäller att vara lat). Yey! Tentan är på tisdag. Men den har jag redan pluggat till då jag la all energi, jag inte orkade med att lägga på detta, på tentan istället.

Jag har nu insett att alla sätt som fungerar är bra när det kommer till plugg. Och alla sätt är okej.


Kommentarer
Postat av: Lena

Tricket med att välja är att smalna av, smalna av, smalna av... alldeles för lätt att ta på sig för mycket. Det kommer gå superbra. Ha så kul! :)

2011-09-23 @ 15:18:33

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0